Spring is coming and I'm back!

Plats: Vid skrivbordet

I'm baack!!!

(<---- Tänkte ha en bild här men blogger är elak...)
Vad är det här?! Ett inlägg!? Vafalls!? Ja, det är faktiskt sant! Det var ohyggligt länge sedan jag skrev något, snart tre månader sedan faktiskt. Mycket har hänt. Jag har börjat fått någolunda stil på lägenheten. Nåja, det ska inte överdrivas, det är trots allt mig vi talar om, och jag har sällan bråttom med sådana här saker. Men saker står där de gör. Jag har införskaffat bord, hyllor, kyl/frys, TV och dator. Även om mycket fortfarande ligger i lådor, så stör det mig inte. Jag känner mig hemma här nu. Det är mitt hem och jag bor här. Skönt! Nästa mål inredningsmässigt är stolar till bordet jag köpt, gardiner och fixa till några bilder så jag kan skriva ut och sätta upp på väggen i några fina ramar. It's gonna be sweeet! =)

Samtidigt har inte så mycket alls hänt. Jobbar var eviga dag. Sedan måndags i förra veckan i alla fall. Ja, jo, var ledig igår, då sov jag, sen var jag tvungen att tvätta och sen sov jag igen. Den enda motivationen man har då är vetskapen om en något bättre lön såsmåningom. Sen kan man ju fråga sig om det är värt det. Det är det väl säkert inte, menmen...

Så, jag har funderat! Det är ungefär det enda man kan fördriva tiden med när man jobbar. Ja, eller man springer ju runt och pillar upp varor till höger och vänster, men det är rätt hjärndött. Så då funderar man. Jag har funderat upp en språkreform! Den här reformen skulle ta tag i sj- (som i ordet sju eller ske), tj- (som i ordet tjur eller dusch) och ch-ljud (som i engelska ordet chop, det här ljudet finns inte naturligt i det svenska språket men förekommer, ex: Tjetjenien). Vad ska man då göra med dessa ljud? Jo, man ska ge var och en en varsin bokstav! Bokstaven C till exempel skulle kunna vara ett av dessa ljud. Den fyller ingen egentlig funktion mer än som utfyllnad vid dubbla konsonanter istället för ett till K, ex: ficka. Det skulle likagärna kunna stavas fikka. Bokstaven X skulle kunna tilldelas ett ljud, förslagsvis sj-/sk-ljudet, då vi (LHM) redan börjat använda det där, ex Xara. Alla ord som innehåller X kan enkelt ersättas med KS, precis som i norskan. Slutligen har vi Z som också är sjukt underanvänd, precis som X. Eftersom vi i svenskan inte har något säreget uttal för denna bokstav fyller den ingen egentlig funktion överhuvudtaget i språket, utan mer bara en estetisk funktion. Denna estetik återfinns ofta bland dansbandsnamn av någon anledning... Lär dig skriva sebra istället för zebra så ska det nog gå bra. Lämpligast vore att tilldela bokstäverna ljud enligt nedan
C: ersätter hårda tj-ljudet och således skulle man stava 'Tjetjenien' 'Cecenien'.
X: ersätter sj-/sk-ljudet och då skulle till exempel 'sjuk' stavas 'xuk' och 'ske' stavas 'xe'.
Z: ersätter mjuka tj-ljudet vilket skulle göra att vi fick stava ord som 'tjej' 'zej'
Varför skulle då detta överhuvudtaget vara en bra idé?! Jo, för det skulle göra språket enklare. Inte bara skulle vi göra det enkelt att känna igen hur man ska uttala ett ord korrekt, vi skulle också förenkla stavning av många ord när vi slipper ck-andet och kan använda kk-andet. C skulle inte längre kunna uttalas mjuk och hårt utan skulle helt ersättas med S eller K (Sirkus, Kampa). Z skulle få en meningsfull uppgift i språket och skulle i nuvarande ord ersättas med S (Sorro... Hehehe!). X skulle också den få en meningsfull uppgift och ersätts enkelt med KS (Ekspresståg). Det skulle förenkla vårat ganska krångliga språk och göra det lättare att lära sig för folk som flyttar hit och för barn som går i skolan.
Nackdelarna skulle vara att det kan bli svårare för generationen som växer upp just nu att lära sig andra språk när uttalet på vissa bokstäver i vårt språk skiljer sig markant i jämförelse med till exempel engelskan, som är ett direkt nödvändigt språk att behärska. But hey, you win some, you lose some. Typ. Jag vet inte det är en tanke åtminstone. I Tyskland gjorde man en språkreform för några år sedan där man tog bort dubbel-S (ß) och ändrade en del skrivregler så att inte onödigt många konsonanter hamnade irad. Vi ska väl inte vara sämre än nazinissarna?!
Nu ska vi bara hitta på ett användningsområde för W som är helt totalt meningslöst. En del folk av den äldre generationen hävdar å det bestämdaste att det inte ens är en del av det svenska alfabetet! De menar att det bara en en variant på V och att det svenska alfabetet bara har 28 bokstäver, inte 29!

Ojojoj, oerhört tråkigt det där! Ska bättra mig till nästa gång, och jag lovar att det inte tar tre månader denna gång! ;D